En graviditet varar normalt i 280 dagar.
280 dagar motsvarar 40 veckor.

40 veckor är jäkligt lång tid.

Jag märkte inte förrän vecka 5-6 att jag var gravid och vad jag märkte det på var på ett överjävligt illamående.

En måndag på jobbet satt jag och diskuterade med Gud om vad detta illamående kunde bero på. Vi hade en teori om att det var sviter från midsommarhelgen men vi båda kände nog ändå att det var lite väl långsökt. Vi funderade vidare och landade i två tänkbara dilemman, antingen så är jag gravid eller så har jag cancer. Jag lovade både mig själv och Gud att köpa ett test redan samma dag och om det visade sig att det skulle visa sig vara negativt så skulle jag istället kontakta läkare omgående.

Sagt och gjort, jag gick hem, ett test inhandlades och där med stora digitala bokstäver och siffror stod det gravid +3v!

Puh! Ingen cancer!

Det där illamåendet hängde i hela sommaren och slutade lagom i v 13-14 någon gång! Och då började jag må riktigt bra ganska längre, lite foglossnig och småskräp men inget allvarligt! Jag har egentligen mått alldeles utmärkt hela tiden.

Sedan vecka 28-30 har det varit och är lite kämpigt med sömnen och att jag inte kan gå så mkt eller stå eller sitta nån längre stund utan att få ont. Men då jag inte har behövt att göra någon av de sakerna om jag inte velat så har det ändå känts ok.

Rent psykiskt så är det inte rosenrött hela tiden, ibland såklart! Men det är också mycket att tänka på, mycket att avstå och jag har ibland vart obeskrivligt trött och matt.

Som tur är är detta under en begränsad tid!

Och nu är den begränsade tiden snart förbi. Det är idag endast 10 dagar till beräknad födsel!

10 dagar tills vi får träffa vårt barn för första gången! Det är så stort och mäktigt och jag kan faktiskt inte alls förstå eller föreställa mig hur det kommer att vara.

Men vi är inte där än, och fram tills dess så ska jag göra saker och unna mig saker som jag inte kommer att kunna göra på samma sätt eller ens göra för att jag har ansvar för ett barn!

Så skål ( även ramlösa bubblar) för bebisen och för mitt nya liv. Och framför allt skål och tack till mitt nuvarande liv- vi har haft 27 jäkligt bra år ihop:)

Om ett par timmar börjar jag nedräkningen på riktigt, kl 14 ska jag träffa tjejerna på fika och jag funderar på att strunta i väskan och bara ta kort och telefon med mig! Det ni så kan man inte göra om man har barn! :)

Nattinatt

 

Tilda

17 februari 2013 08:52

Haha.. Ja lätt packning är ett minne blott sen;)! Ja snart får ni träffa er lilla plutt! Och det kan jag säga.. Att bli mamma är verkligen det bästa som kan hända än! Du har något väldigt underbart framför dig!
Kram matilda

Johanna Hermansson

17 februari 2013 17:07

Ja du borde ju verkligen veta:)
De ska bli riktigt häftigt! Men det känns ju konstigt att man kan längta så till något man inte vet något om!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

https://soundcloud.com/johanna-hermansson-1/2-fo-rsta-tiden-1 ...

I lördags talade jag med en person jag inte känner men som två främlingar gör pratar man om jobb och familj, när jag berättar att jag har en liten kille hemma säger han åh vad härligt! Då vet du vad kärlek är nu då! ...?svarar jag! Varpå han sva...

Men... Han kan vråla han med! Idag har han visat att han klarar både höga toner och att magstödet verkligen är på topp. Mamman är helt slut och luktar aningen surt eftersom Charlie kört througup-monday ist för though-back-thursday :)...

Vi har lärt oss mycket idag! Charlie har lärt sig skratta på riktigt! Vilket var helt underbart att höra! Mamman har lärt sig att om bebisen missar eller sover för korta stunder på dagen får man ett litet gnäll-helvete på kvällen! Nu har vår ä...

Vi har lärt oss mycket idag! Charlie har lärt sig skratta på riktigt! Vilket var helt underbart att höra! Mamman har lärt sig att om bebisen missar eller sover för korta stunder på dagen får man ett litet gnäll-helvete på kvällen! Nu har vår ä...